torsdag 28 juni 2012

Nostalgi-sommar

Efter en helg hos Johan, där vi pratade en massa om våra uppväxter och jämförde dem, kom vi på hur lika mycket varit. Jag var precis ut och provade ett par nya skor, och då passade jag på att hoppa lite kvälls-studsmatta i solnedgången. Himmelen är alldeles knall orange samtidigt som det är relativt varmt i luften. Jag fick ett extremt sug att bara fara ut och cykla till alla smultronställen som jag har växt upp med.

Som tur är så hade jag ingen cykel hemma just nu. För efter några sekunders eftertanke så hade en kvälls cykeltur skulle ha blivit rätt kylig.. Men en annan gång i sommar, då smäller det!

onsdag 27 juni 2012

Resa mera.

Precis anlänt till Sundsvall för att om någon dag dag fara vidare norrut. Det har varit lite spontant senaste tiden. I Fredags var jag till Johan i Nyköping för att fira lite midsommar. Det var helt underbart. Underbart folk och underbar natur. Allt var bara härligt. Jag och Johan har verkligen mer gemensamt än vi trott.

Så det blev ju några timmat tåg ner och hem, och nu tåg till Sundsvall. Så jag kom och tänka på alla de gånger jag suttit på tågen och läst böcker & serier, skissat och hur allmänt kreativ jag blivit på alla dessa tågresor. Då slog det mig. Det är en form av meditation och avkoppling.

Resorna är alltså dagens meditationstid. Vi är ju ständigt uppkopplade till alla andra och full tillgång till internet och all dess information, JÄMT. Så när man sitter på tåget, och som jag, inte har tillgång till internet, så har jag tid att reflektera över saker och tänka på nytt, skapa helt enkelt. Och med tanke på alla som pendlar och hur mycket jobbar så är det nog under resorna den ända tiden man egentligen har för sig själv. Alltså en tid utan att vara uppkopplad.

Dagens stressiga tid behöver fler resor!

tisdag 19 juni 2012

Kreativa kvällar, jobbiga hundar..


Jag sitter och är lite kreativ här på kvällskvisten. Det skulle vara härligt om det var det här ljuset lite längre på kvällarna. Inte för att klaga, MEN, från 18-21 är det konstant sol in genom mitt fönster. Klagar inte på solen, den älskar jag, bara det att det är svårt att göra nått eller se något med en sol som bländar skärmen. Precis som igår så blir jag besviken att jag inte har en skanner. Inte för att jag skulle hinna göra klart den nu, men det skulle kännas bättre att ha den inskannad. Den jag gjorde igår är inskannad och tillfixad, inte börjat färglägga än dock.

På väg till högskolan idag kom jag ikapp en dam med en chiuaua. Damen ifråga hade neonfärgade träningskläder som kan få den blindaste man att se. Precis när hon rundar ett hörn så börjar hunden sacka efter och stannar och börja nosa på något. Och det var inte lite den nosade. Jag var en 2-300 meter bort och hann nästan i kapp djuret. Plötsligt tittar hunden sig omkring, åt alla håll samtidigt. Sen rusar den av i en jädra fart! Men inte snett till höger dit matte gick, nej då, rakt fram, skräckslagen! Jag kommer precis fram till plasten där hunden stannade, då ser jag henne snett framför mig, tittande åt mitt håll och ropar på hunden. Det roliga är att rakt fram längs vägen finns en lång rad med buskar. Detta har gjort att hunden sprungit rakt fram och inte kunnat se över busken. Haha! Dem är så små! När hunden väl kommit fram till gångvägen mellan buskarna och ser sin matte tar han av med en ÄNNU snabbare fart.

Jag hamnar alltså bakom det här ljuvliga paret. Och gång på gång stannar hunden bakom och luktar på ALLT, medan hon som verkar träna till ett maraton, nästan springer fram och totalt ignorerar sin hund. Det är väldigt nära att jag går om hunden eller nästan sparkar in i den. Men varje gång jag nästan kommit om det jädra djuret blir det ett himla liv på damen och hon börjar ropa och kalla på hunden. Förbjude att någon kommer emellan henne och hennes ljuvliga råtta. Och var händer då? Jo, hunden börjar genast hoppa upp mot hennes ben och tigger! Och såklart gör den det. För hon är ju minsann inte den som ska neka sin älskling en gobit. Första gången de hände tänkte jag för mig själv: "Bra, nu kanske hunden håller sig nära henne så jag kan gå normalt" Men nej då. Hunden stannar ju bara av mer och mer, och luktar på ALLT. Tydligen så är den uppfordrad att få godis när han kommer tillbaka, vilket han vet och därför utnyttjar. Som tur är svänger hon till höger vid nästa vägskäl medan jag tar till vänster. Skönt, då slipper vi dem..

Förövrigt så brukar jag kolla på en del hundar som folk här i Sätra äger. En hund kollar f*n mer på ALLT annat än sin matte. Och varje gång hon försöker korrigera den så ser jag att det inte går så bra. Jag har sett för mycket hund-coatch-program och känner för många med "väluppfostrade" hundar. Inte för att jag hade gjort ett bättre jobb, men jag ser att de inte riktigt har gjort det.

måndag 18 juni 2012

Red vs Blue, restart!


Vet ni vad som hade varigt sweet? Att se OM hela RED vs BLUE serien, och då menar jag hela, från Säsong 1 avsnitt 1. Men det kommer ta en jädra tid, tog bra mycket tid att se den första gången. Och då var de bara på Säsong 8. Nu är de ju uppe i säsong 10.. Alltså när jag började sträck se dem. Såg dem ju nångång i säsong 3-4, men då var jag inte så insatt i HALO-världen, men nu när man har lite kött på benen och är ett inbitet fan så var man ju tvungen att kolla in serien.

Det har blivit jädrigt snyggare i grafik väg och så, men jag vet inte, visst det är coolt, men nu känns det lite FÖR seriöst, jag kanske inte ska klaga, det är ju fortfarande bra, men det var nått med de första säsongerna som gjorde det lite barnsligare och lättare att titta på. Men men, kanske för att det är väldigt mycket hopp fram och tillbaka i tiden just nu, det här hände då, men nu är vi här.. Lite småjobbigt att hålla reda på allt antar jag.

Rooster Theeth Kolla in den själva! Riktigt nice. Dock roligare om man är en gamer.

söndag 17 juni 2012

8-timmars serie

Ja, då skriver vi lite om min 8timmars serie då. Jag vet inte hur det här kommer att bli, med alla sidor alltså. Förut kunde man själv bestämma storleken på tumbnailsen, nu är det förutbestämt, och det går inte heller att lägga dem bredvid varandra. Men då får det vara så.

Vi hade fått lite info dagen innan om det här. Det var lite tips, som att tuscha direkt och bara köra. Skissa inte om det inte behövs, det tar mest bara tid. Sen fick vi också höra att det inte var obligatoriskt att vara med på den här uppgiften. Lite synd kan jag tycka. För det är så himla kul och riktigt bra att prova på. Höjer sa också så här: "Det är som en gympa-pass. Bara träning." Och det är väll den bästa beskrivningen på det hela. Sen att allt blir helt underbart gör ju att man bara blir stolt.

Grabbarna och jag möttes i Bunkern kl 10 och körde igång. Vi fick titlarna via mailen, så det var bara att köra igång, och det gick riktigt bra. Redan på första sidan hade jag tjänat in tid. Och på tredje sidan började jag komma in i rätt "flow" och gjorde det lite med detaljerat. Och eftersom att jag tjänat in massa tid på de flesta sidor så hade jag tid att gå och käka och ta en liten paus mitt i allt. Det behövdes nog. När jag gjorde 24-timmars så skissade jag ju varje sida snabbt och sedan tuschade. Och var rätt noga med skrafferingar och detaljer. Ända jag kan tycka är lite dåligt med min serie är textningen. Jag skriver ju som en jävla kratta. Får väll träna lite mer på det.

Så, varsågod och läs. Och är det för smått går det alltid att högerklicka och välja "visa bild" eller "spara bild" Ibland är det bra med internet.









fredag 15 juni 2012

Student med nedsattsyn. (Sammanfattning av veckan)

Ok, ska vi sammanfatta lite hur veckan sett ut?

Förra Tisdagen åkte jag hemöver för att vila lite och se kusinens student. Och lägligt nog så var man ju klar med alla uppgifter så man slappnade ju av i hela kroppen, och då kommer ju förkylningen krypande. Och förkylningen resulterade i att min ögonsjukdom blossade upp, värre än den gjort på flera ÅR! Fortsätter vara hemma och vila, kurerar mig lite med den lilla medicin jag har kvar hemma.

Sen på Torsdagen smällde det! Lill-kusinen tog studenten. Jag var på plats, oannonserad, för att överraska. Som vanligt så hörde man INGET av var rektorn sa i högtalaren och självklart såg man inget för att skyltar samt att man inte hörde alla hurrarop från alla glada studenter på trappen. Borde de inte lärt sig att fixa bättre ljud efter SÅ MÅNGA ÅR!? Äldsta kusinen var ju också där, inte konstigt, det är ju hennes bror. Men eftersom att hon nu har 2,1/2 ungar att hålla reda på så blir det svårt att ta bilder. Så jag tog kameran och armbågade mig fram i folkmassan mot student-kusinen. När han och tjejen står och poserar tar jag fokus och bara låter kameran MATA på med bilder. Nån jädra bra bild måste det ju bli. Efter långa timmar med studentmarch och studentflak är det dags för studentskivan! Och eftersom man har snälla släktingar, som också kör LCHF, så fanns det ju många gosaker där.

Efter X antal timmar med socialisering, och ett gråtande barn som på något sätt blev mitt fel, var det dags att åka hemåt. Det blir ju en lång resa dagen efter. Det var nämligen nästa kusin som tar studenten, nere i Stockholm. Resan mellan Sundsvall-Gävle går relativt fort. Väl i Gävle blir det ett depostopp med avlastning av saker, tankning och toalettbesök. Sen, resan mellan Gävle-Uppsala-Stockholm har ALDRIG varigt så seg. Klockan var ju två dessutom så det var ju Christer i P3, men trots det var det så EXTREMT segt. Har inte direkt klagat på långa resor, inte ens när jag for till Wacken klagade jag och det tog 20-22 timmar.

Väl nere i Stockholm var stämningen på topp. Härligt att se alla släktingar igen, var ju ett bra tag sedan. Och även dem var ju underbara, de hade fixat LCHF bröd och så bjöd de på rödvin, så man klagar ju inte! Också här efter X antal timmars av extrem socialisering bryter vi upp och skjutsar prylar från lokalen till fasters stuga i närheten. Väl där blir det några timmar till med fika och grejer. Sedan blir det att ta sig in till centrum och åka till lägenheten där vi ska sova.

Lördagen ägnades åt en heldag på stan. Vi började på söder och gick vidare hela vägen till plattan. Mina föräldrar hade inte gett mig en födelsedags present än, så jag kom på att de kunde betala några serie album jag skulle köpa. Det gick de med på. Jag hittade även lite kläder som de gladeligen betalade. Skönt där. Vi avslutade dagen med att äta på en Mongolian-barbeque restaurang. Jag kunde inte låta bli att MMS:a Anders och berätta att jag satt där med ett glas vin i handen. Också nu blev det att åka hem till faster, lägenheten den här gången, och fika lite. Jag passade på att rita lite till både faster och kusinen. Det var uppskattat. Många fina ord fick jag.

Söndagen, hemfärd. Föräldrarna passade på att handla massa mat till mig. "Passa på att köpa storpack nu! Då slipper du ju bära." Lika bra det. En snabb-fika hos mig, sen fortsätter de uppöver landet. Jag hade ju inte tid att åka hem än. Skulle ha en genomgång på Måndagen, och den ville jag inte missa. En genomgång på de flestas stripp-serier. Det var härligt att se allas. Sen var det bara att dra hem och ladda upp för morgondagen. Det skulle nämligen bli en 8-timmars serie. Det gick jädrigt bra. Vi bestämde att mötas morgonen efter för att gå igenom vår webb-uppgift.

Vaknade med VÄRKANDE ÖGA. Försökte skölja ur sömnen ur ansiktet i hopp om att det skulle bli bättre. Det blev det inte, efter någon timme av konstant smärta hörde jag av mig och sa att jag inte kunde vara med och jobba. Resten av dagen satt jag i en mörk lägenhet och försökte kurera mig på bästa sätt. Efter några telefonsamtal gick jag till läkarstationen och bad om hjälp. Jag förklarade min situation för läkaren och han skrev ut recept på engång. Så jag gick direkt till apoteket och hämtade ut medicinen. Tyvärr så hade de inte ögondropparna inne, men tabletterna fanns, så jag tog dem och bad dem skicka efter dropparna.

På väg ut från Sätra centrum hände det en rätt rolig grej. Jag går där med värkande öga, bultande huvud och hängande kropp. Allmänt less på livet i mitt tillstånd. Två meter från dörren hör jag någon säga: "Ursäkta" Jag vänder mig och se en ungkille på typ 15-16år stå där. "Kan du köpa ut cigg åt mig?" Han står och tittar på mig och ser lite osäker ut. Jag som har sjukt ont i kropp och själ bara drar en djup suck och svarar: "Nää, inte idag" samtidigt som jag ser lite ledsen ut. Och ögat är ju rött som en solnedgång. Han börjar se lika "ledsen" ut som mig och svarar "ah, ok.." lite förstående och besviken. Jag fortsätter att gå hemåt, och två meter utanför dörren börjar jag tänka på vad jag sagt. "Nää, inte idag" Som om att jag skulle ha köpt ut åt honom en annan dag. Nej. Jag köper ju inte ut åt folk.

Väl senare på kvällen, efter tre tabletter, börjar jag må bättre, dock går jag ock lägger mig tidigt i allafall. Vaknar upp med samma tillstånd som jag la mig med. Det känns ju bättre än av vakna med en brännande smärta i ögongloben.

lördag 2 juni 2012

Strippar - mållinjen



Nu är jag väldigt nära mållinjen med stripparna. Jag känner att jag börjar bli väldigt självsäker. Så troligen kommer ju allt gå åt fanders!

Jag har lite problem med senaste strippen jag gjort, måste hitta en bra slutklämm på den. (den ligger inte upplagd här) Sedan måste jag göra några strippar till för att kunna knyta ihop stripparna efter varandra lite mer.

Nu i sommar måste jag VERKLIGEN hitta nya verktyg att rita med. Filtpennor funkar ganska bra, men jag vill ha mjukare saker, men inte penslar. Typ tjocka tuschpennor vore bra. Jag måste leta rätt på några bra. Filtpennorna ger inte det flowet jag vill ha. Till några framtida projekt jag planerar kommer att lika stripparna till utseendet, och då behöver jag mitt flow! Och jag orkar inte rita digitalt. Kanske dock ska prova att göra min 2-4sidors serie digitalt, efter NOGA skiss på papper. Det är där det hänger!

Fick en snabb fundering om man ska ta och fira imorgon med ett besök på statens-vuxen-safteri. Men troligen kommer jag ju då att få sitta själv eftersom alla andra troligen kommer att jobba med sina saker. Då blir det väll HTML-koda i min ensamhet.